Trappa i natursten i Östermalm, Stockholm
Totalhöjden delades i lika steg innan något sattes. Olika stighöjd är där olyckor sker.
Läs mer →Projekt
Ett urval av det arbete vi utför i Stockholmsområdet, ort för ort. Vill du ha något liknande gjort? Begär en kostnadsfri offert så återkommer vi.
Stödmur i natursten i Nockeby, Bromma
Muren buktade utåt av vattentryck. Dränering bakom var det som saknats från början.
Läs mer →Granithällar på uteplats i Herrängen, Älvsjö
Stora hällar bär på hela sin yta. Underlaget avjämnades och varje häll kontrollerades mot anliggning.
Läs mer →Trappa i bergsslänt i Saltsjö-Boo, Nacka
Berget bestämde både läget och stegindelningen. Blockstegen förankrades mot berg där jorddjupet var litet.
Läs mer →Naturstensmur mot sjötomt i Herserud, Lidingö
Marken är fuktig året om nära vatten. Grundläggningen nådde ner till ett underlag som inte rör sig.
Läs mer →Entrétrappa i granit i Djursholm, Danderyd
Översta steget sattes mot tröskeln först. Trappan förbereddes samtidigt för värmeslinga.
Läs mer →Natursten i trädgårdsgång i Näsbypark, Täby
Hällarnas storlek valdes efter steglängd. En häll som vippar är både irriterande och en snubbelrisk.
Läs mer →Mur och trappa i samma slänt i Edsberg, Sollentuna
De byggdes som en konstruktion. Byggs de var för sig rör de sig olika och skarven öppnar sig.
Läs mer →Grundläggning på lera i Snättringe, Huddinge
Muren hade lyft och satt sig om vartannat. Grundläggningsdjupet var det som fattades.
Läs mer →Val av natursten i Stockholmsområdet
Ytbehandlingen avgör hur halt steget blir i regn. Vi avråder från slipat på trappor.
Läs mer →Trappa i natursten i Östermalm, Stockholm
I Östermalm, Stockholm, byggde vi en trappa i granit mellan gata och entré. Den gamla trappan hade ojämna steg och hade orsakat flera snubbelolyckor.
Vi mätte totalhöjden från färdig marknivå till entréplanet och delade den i lika steg innan något beställdes. Den gamla trappan hade byggts nedifrån och upp tills det tog slut, vilket gjort sista steget betydligt lägre.
En trappa med olika stighöjd blir farlig eftersom foten räknar med samma mått varje gång. Avvikelsen behöver inte vara stor för att man ska snava.
Blocksteg i granit beställdes efter de framräknade måtten och sattes på en uppbyggnad som når under frostdjupet. En trappa som lyfter ojämnt av tjälen ger samma problem som olika stighöjd från början.
Varje steg gavs ett svagt fall utåt så att vatten rinner av i stället för att stå kvar och frysa. Vid överlämningen kontrollerade vi stighöjden på varje steg med mätsticka.
Är stegen olika höga i trappan i Östermalm? Det är där man snavar. Vi räknar om i hela Stockholm.
Stödmur i natursten i Nockeby, Bromma
I Nockeby, Bromma, byggde vi om en stödmur som buktat utåt och börjat luta. Muren var femton år gammal.
Det som fäller en stödmur är nästan aldrig vikten av jorden bakom utan vattnet i den. Vatten som inte kan rinna undan bygger upp ett tryck som är betydligt större än jordens egen last.
När vi tog ner muren fanns ingen dränering bakom den och ingen dränerande fyllning — jorden låg direkt mot stenen. Det var hela orsaken.
Den nya muren grundlades under frostdjupet och byggdes med lutning in mot slänten. Bakom lades dränerande material och en ledning med fall som leder ut vattnet till en punkt bortom muren.
Geotextil lades mellan jord och dränerande material så att finmaterial inte vandrar in och sätter igen det. Utan den slutar dräneringen fungera inom några år, och då är man tillbaka där man började.
Buktar stödmuren i Nockeby utåt? Det är vattentrycket, inte jorden. Vi dränerar bakom i hela Bromma.
Granithällar på uteplats i Herrängen, Älvsjö
I Herrängen, Älvsjö, la vi en uteplats i stora granithällar. Två hällar på den gamla ytan hade spruckit.
En stor häll vilar på hela sin yta, till skillnad från marksten som fördelar last mellan många enheter. Är underlaget ojämnt bär hällen på några punkter, och då spricker den förr eller senare.
Vi byggde upp och avjämnade underlaget noggrant, och kontrollerade varje häll mot anliggning när den lades. Ligger den och vippar ens lite ska den lyftas och underlaget justeras — inte kilas.
Fogarna hölls jämna genom att bredden mättes ut i förväg och hällarna lades från mitten och utåt, så att eventuella avvikelser hamnar i kanten i stället för mitt i ytan.
Fallet lades bort från huset. En hällyta som lutar in mot fasaden leder vatten dit det inte ska, och på en uteplats intill husgrunden märks det snabbt.
Har hällarna i Herrängen spruckit? De bär på hela ytan och tål inga punktlaster. Vi avjämnar i hela Älvsjö.
Trappa i bergsslänt i Saltsjö-Boo, Nacka
I Saltsjö-Boo, Nacka, byggde vi en trappa i en bergsslänt mellan två nivåer i trädgården.
I en bergsslänt går det inte att gräva fritt. Vi mätte in bergets läge och djup längs hela den tänkta sträckan innan trappans placering bestämdes.
Trappan lades sedan där berget tillät en jämn stegindelning, vilket inte var den kortaste vägen mellan nivåerna. Att tvinga fram en rak trappa hade krävt betydande sprängning.
Totalhöjden delades i lika steg och blockstegen beställdes efter de måtten. Där jorddjupet var för litet för en vanlig grundläggning förankrades stegen mot berget i stället.
Det ger en stabil trappa utan att hela slänten behöver byggas om, och utan risk för tjällyftning eftersom stegen vilar direkt på fast berg. Varje steg fick svagt fall utåt.
Ska trappan i Saltsjö-Boo gå i bergsslänt? Berget bestämmer läget. Vi mäter in innan vi ritar i hela Nacka.
Naturstensmur mot sjötomt i Herserud, Lidingö
I Herserud, Lidingö, byggde vi en naturstensmur på en tomt som sluttar ner mot vattnet.
En mur nära vatten står i mark som är fuktig året om. Grundläggningen måste därför nå ner till ett underlag som inte rör sig med fukten, vilket innebär djupare schakt än på en torr tomt.
Vi grävde ner till fast botten och byggde upp en grundläggning under frostdjupet. Ett par decimeter för grunt hade räckt för att muren skulle lyfta ojämnt vid första kalla vintern.
Dränering bakom muren var inte valfritt här. Utan den bygger vattentrycket upp och muren buktar utåt över tid, och i ett läge som det här går det fortare än på en torr tomt.
Materialet valdes för väderutsatt läge. Sten som ständigt står blöt slits snabbare, och fogningen anpassades så att muren kan torka mellan regnen i stället för att hålla kvar fukten.
Ska muren i Herserud stå nära vattnet? Grundläggningen och dräneringen avgör. Vi bygger i hela Lidingö.
Entrétrappa i granit i Djursholm, Danderyd
I Djursholm, Danderyd, byggde vi en entrétrappa i granit. Den gamla trappan hade satt sig så att dörren tog i översta steget.
Översta steget måste ligga rätt mot tröskeln, annars fungerar inte dörren. Den punkten är fast, och hela trappan byggs mot den — inte tvärtom.
Vi mätte in tröskelns höjd och dörrbladets uppslag först, och räknade sedan ner till marknivån. Totalhöjden delades i lika steg, vilket gav ett steg mer än den gamla trappan hade haft.
Trappan ligger i skugga hela vintern, så ägaren ville förbereda för värmeslinga. Rör lades in i uppbyggnaden medan schakten var öppen, med dragtråd och ändarna markerade.
Varje steg gavs svagt fall utåt så att vatten rinner av i stället för att stå kvar och frysa. Grundläggningen nådde under frostdjupet, och vid överlämningen fick ägaren en ritning över var rören ligger.
Tar dörren i trappsteget i Djursholm? Översta steget ska sättas först. Vi mäter in i hela Danderyd.
Natursten i trädgårdsgång i Näsbypark, Täby
I Näsbypark, Täby, la vi en gång i natursten genom en trädgård. Den gamla gången bestod av utlagda hällar som vippade.
Ojämna steg och glipor är det som gör en stengång obekväm. Vi mätte upp en naturlig steglängd och valde hällstorlek och avstånd efter den, i stället för att lägga ut hällarna efter mönster.
Underlaget byggdes upp så att varje häll ligger stadigt för sig. Vi kontrollerade anliggningen häll för häll — en som vippar ska lyftas och underlaget justeras, inte kilas upp.
Ägaren ville att gången skulle växa igen med mossa mellan hällarna. Fogarna utfördes därför öppna med ett material som tillåter det, i stället för täta fogar.
Vi gick igenom vid överlämningen att det valet påverkar skötseln i många år framåt: en mossgång är vacker men kräver att man accepterar att den lever, och den blir hal på hösten.
Vippar hällarna i gången i Näsbypark? Underlaget ska justeras, inte kilas. Vi lägger om i hela Täby.
Mur och trappa i samma slänt i Edsberg, Sollentuna
I Edsberg, Sollentuna, byggde vi en stödmur och en trappa som ansluter till den i samma slänt.
En trappa som möter en mur får sin svagaste punkt i skarven. Byggs de var för sig, med olika grundläggningsdjup, rör de sig olika mycket och skarven öppnar sig inom några år.
Vi projekterade dem tillsammans från början: samma grundläggningsdjup under frostdjupet, gemensam dränering bakom och en genomtänkt övergång där de möts.
Höjdsättningen gjordes så att trappans steg går jämnt upp till murens överkant, utan ett avvikande sista steg. Det krävde att murens höjd anpassades något, vilket är enklare att göra på ritningen än i sten.
Dräneringen bakom båda kopplades till samma ledning med fall ut till en punkt bortom slänten. Vid överlämningen visade vi var utloppet ligger, så att det hålls fritt.
Möts mur och trappa i slänten i Edsberg? Bygg dem som en konstruktion. Vi projekterar i hela Sollentuna.
Grundläggning på lera i Snättringe, Huddinge
I Snättringe, Huddinge, byggde vi om en naturstensmur som spruckit på tre ställen. Muren var tio år gammal.
Sprickorna satt med jämna mellanrum och hade öppnat sig olika mycket beroende på årstid, vilket är typiskt för tjälrörelse snarare än för överbelastning.
Vid uppgrävningen visade det sig att muren grundlagts på knappt en halvmeter. Lera rör sig med fukt och tjäle, och en mur som grundläggs för grunt lyfter och sätter sig om vartannat tills den spricker.
Vi grävde ner till under frostdjupet och byggde upp med ett material som inte suger vatten kapillärt. Det är den kombinationen — djup och rätt material — som tar bort rörelsen.
Dränering lades bakom muren med fall till en punkt bortom den, och geotextil mellan lera och dränerande lager. Muren byggdes sedan upp av den befintliga stenen, som var hel.
Spricker muren i Snättringe med jämna mellanrum? Kontrollera grundläggningsdjupet. Vi gräver i hela Huddinge.
Val av natursten i Stockholmsområdet
Samma granit kan vara sågad, flammad, krysshamrad eller naturklyvd. Skillnaden syns förhållandevis lite men märks mycket när ytan är blöt.
På trappsteg och entréer väljer vi en bearbetning som ger fäste. En slipad yta är vacker men olämplig där man går med våta skor, och det märks första höstregnet.
Vi går igenom vad ytan ska användas till innan materialet väljs, och säger till när ett önskat utseende är olämpligt på just den platsen. Det är ett besked som ibland inte uppskattas i stunden.
Färgen spelar också roll praktiskt. Ljus sten blir svalare att gå på barfota och visar mindre av kalkutfällningar, medan mörk sten döljer smuts men blir het i sol.
Vi lägger gärna ut provbitar på plats och låter dem ligga över en regnperiod innan beslutet tas. Sten ser annorlunda ut blöt än torr, och det är blöt den ska fungera.
Ska stenen ligga på en trappa? Välj ytbehandling efter fäste, inte efter utseende. Vi går igenom i hela Stockholmsområdet.